hittarecept.se frumoschi.blogg.se - Värmen som det ger....

Värmen som det ger....


Jag bara älskar att tända ljus inomhus.... ja utomhus också, men helst där jag ser dem. Det är så rofyllt och mysigt!
Jag vet inte hur ånga kassar med värmeljus, vanliga ljus och blockljus jag köper hem från IKEA varje år..... men jag fick en smärre chock när jag lyfte återvinningshinken under diskhon förut!!
Jag brukar knôggla ihop aluminiumformarna som blir kvar när värmeljusen brunnit ut och samlar dem i hinken för att lyfta med en till återvinningsstationen när den är full. Nu har jag knôkat och knôkat ihop formarna i hinken så locket går inte ens att luta lite försiktigt över toppen av de tomma formarna utan att det rasade..... jag tog ett tag och lyfte hinken och tjohejsan vad tung den var!!!
*ser överraskad ut*

Det kan ju tyckas vara lite onödigt att elda upp pengar på det viset, men jag tycker att vi behöver ha så mycket levande ljus som det bara är möjligt under den mörka tiden på året!! Jag suktar efter sol och värme och det närmaste jag kan komma det blir ju att tända mina Majalyktor på soffbordet och kandelabern på golvet och en lykta till som jag har står på golvet i vardagsrummet!


Det är ju här jag tillbringar större tiden av mitt liv...då vill det till att få det så mysigt som det går.

Det är rofyllt att titta in i en låga när jag har värk ifrån helvetet och jag inte orkar varken tänka eller byta ställning där jag ligger på divanen. Jag kan fastna i den där lågan och antingen så tänker jag på allt och mer därtill eller så är det bara tvärtomt i skallen!!
Det blir ju lite goare värme också när man är ensam hemma... känns väldigt rått och kallt och ensamt och trist om jag inte tänder mina ljus och så kan jag ju inte ha det!
*slår snudd på lite upprört ut med armarna*

Det ska va gött och leva och jag försöker att hitta lite vardagslyx som får dagarna att kännas bättre.
Visst fasen vill jag helst kunna ställa klockan på sju och gå upp på morgonen och åka till ett jobb och gå och gnälla litegrann på dagen om att jag längtar tills jag jobbat klart.... och sen i bilen hem sitta och tänka på att det bara är tre arbetsdagar till innan helg och DÅ ska det bli gött att mysa med familjen och ligga i soffan med tända ljus och bara ha det myspysigt. För att sen på söndagkvällen ha lite ågren över att det är arbetsdag imorrn igen, tusan också att klockan ska ställas på sju och man ska sätta sig i en kall bil och köra till jobbet. Väl där så gnäller alla över att det är måndagmorgon och att helgen gått alldeles för fort!!
*nickar*
Mmmmm.....det längtar jag tillbaka till!!
Jag längtar verkligen efter att få vara trött på att jobba vecka ut och vecka in och stämpla in och ut, kanske flexa ibland för att komma hem en timma tidigare när det är fredag och det ska hittas på en himla massa under helgens ledighet för att sånt är livet!! Man jobbar och sliter och kämpar för att det är bra för kropp och själ att få jobba och känna sig nyttig...inte bara för att man måste tjäna pengar utan för att man behöver ha hela det sociala "spelet" med arbetskollegor och arbetsuppgifter och semester och lönelapparna!!

Jag saknar det som fasen..... men nu ville det sig ju inte så i det här livet.... då får det bli alldeles jättebra med värmeljus och kandelabrar som förgyller vardagarna och får livet att gå vidare ändå!
Jag är tacksam, tro inget annat..... det kunde lika gärna blivit så att det inte bidde nåt mer liv att leva för Fru Moschis del och jag är så himla glad över att jag lever och får njuta av livet så gott det går..... men i den tacksamheten så måste det väl ändå få finnas lite plats för saknad?!
*kollar mig runt och ser fundersam ut*
Att känna saknad efter att ha det där vardagliga som jag läser om på facebook och ser bilder på instagram och läser om på bloggar..... jobb och att förtjäna sitt levebröd, inrutat från A till Ö.... åååhh vad jag saknar det!!
Jag kan rent ärligt tom känna att jag blir avis när ni skriver om vad ni gjort på jobbet eller ska göra med arbetskollegorna....att det är dags för nån kul utbildning eller byte av arbetsplats!!
Åh vad jag är avis på er!!
Den värme som man ger varandra som kollegor när man gjort ett kanon arbetspass.... att man fått ihop en dag som såg totalt kaotisk ut på morgonen, men när dagen är slut så kan man andas ut och känna att man har gjort ett jäkla bra jobb...den glädjen och värmen går inte av för hackor. Jag längtar till ett arbete och jag hoppas som tusan att det ska ske underverk inom mitt problemområde och att jag ska kunna få hjälp som ger mig möjligheten att få känna den värmen som bara arbetskollegor kan ge varandra en dag igen!!
*nickar*

Men tro inte att jag är tacksam..... tro inte det!
*ler*
Jag nöjer mig med värmen från mina ljus..... så länge....

Kvällskramar
Fru Moschi



Kommentera inlägget här :