hittarecept.se frumoschi.blogg.se - Det sa va gött å leva.....

Det sa va gött å leva.....

Längtar nu som tusan efter värmen.... Sju veckor kvar tills vi lyfter mot varmare breddgrader, jag räknar ner varje minut!!
*ler drömmande*

Som tur är så har jag en del härliga saker att se fram emot på vägen till avresedatum.... fredag denna vecka är det dags för det ena av dem. Nåt som jag sett fram emot oerhört länge och jag är så glad och längtar så jag nästan blir lite smått skogstokig faktiskt!!
*blinkar med ena ögat*

Ni som tror det är mitt efterlängtade bubbelbad..... det är fel!! Det karet som vi ska köpa finns inte hos leverantören förrän i slutet på februari, så det kommer senare, men det är såklart ytterligare en av de saker jag har att se fram emot!
*ler*

Det känns gott att ha positiva saker att se fram emot. När kroppen nu är som den är och det inte kan ske så mycket positiva saker när det gäller den....mer än att smärtan dämpar sig något ju varmare jag har omkring mig då.
Jag försöker att hitta små små glimtar i vardagen som känns upplyftande.... men det kan vara tufft att hitta dem ibland. Då försöker jag att fokusera på att bara vara nöjd och glad över de mina som jag har omkring mig och försöka göra det gott för dem.
Önskar dock att MIN blotta närvaro skulle vara gott nog för dem.... *skrattar o blinkar med ena ögat*
... men det brukar få kosta på lite god mat eller så också och gärna nåt med gräddsås!
*blinkar åt Prinsessan*
Nej då...jag skojar lite...de har inte så höga krav på mig, de vet att jag inte orkar....men när jag orkar så blir det lite extra kärlek med gräddsås och potatis.... *skrattar*

Vissa dagar så känns det enormt spännande och pirrigt bara jag hör att posten kommer.... *nickar*... jag hasar mig ut till brevlådan för att som snudd på alltid bli besviken över att det bara är räkningar eller reklam som anlänt! Men vägen fram till brevlådan var fylld av förväntan och förhoppningar om att det skulle va nåt kul som väntade.... och DEN känslan får ju ändå kroppen att må gott och sparkar igång lite gött oxytocin i skröpplet, måbrahormon....som man också kan få av att kyssa sin kärlek.
Ja, nu kanske det verkar lite som att jag vore lika lycklig över att gå och hämta posten som att få hångla med herr Faschi.... och det vill jag ju ändå inte påstå att det är jämförbart kanske.... *skakar lätt på huvudet*... men ibland får man ju nöja sig med det som finns som får en att må bra och då kan det bli just ett reklamblad från Elgiganten eller massutskick av Villaliv!!
*nickar och försöker förklara mig*

Vad jag kanske egentligen vill komma fram till....det är att det inte bara är saker, resor eller annat som kostar pengar som gör mig lycklig.... absolut inte!! Jag blir lycklig av allt möjligt, men det vore en ren och skär lögn av mig att säga att inte blommor och en utlandsresa verkligen får mig att må riktigt bra!!
Jag får kärlek i olika former varje dag av maken och familjen eller andra runt omkring mig, det  är jag snuskigt tacksam över!!! Men det där lilla extra... det kan vara en ny båt eller en resa till Kap Verde....jajemen, men också om nån går ut med soporna när det spöregnar eller lägger en filt över mig när jag fryser!!
Jag är inte så himla svår att ge kärlek till.... näpp, jag är tacksam över minsta lilla, det lovar jag!
*ler brett*

Men just det som jag längtar efter nu.... de där grejerna som gör min vardag lite lättare just nu när jag längtar efter dem kostar litegrann.... men vi gör prioriteringar i vårt hus där vi väljer att kanske gotta oss i en resa till utlandet eller nåt annat.... och det tycker jag att vi gott kan göra!!
Vi vet inte hur länge vi lever och om vi får ha varann i evighet..... eller bara tills döden skiljer oss åt, vilket kan bli precis närsomhelst.
I år är det 10 år sen min fina kusin Pia gick bort och hon sa så många gånger till maken "Glöm inte bort att leva Tony!!!" hon sa till oss att vi skulle ta vara på tiden och göra allt vi vill och kan göra, för vi kan inte ångra oss när det är försent!!
Jag kan se henne framför mig.... hur hon höjde sin arm och pekade mot maken min...ställde sig lite sådär snett med kroppen, lutandes på ena höften och med ett finurligt flin och de pliriga ögonen som alltid såg så glada ut... lade huvudet lite på sned och sa "Glöm inte bort att leva Tony!".... Med de orden på läpparna var hon gravallvarlig i blicken för att sen snabbt få tillbaka sitt busiga glada yttre!! Men sorgen över att hon visste att HON inte skulle få vara kvar och LEVA fanns där.... när hon låg på soffan här hemma med den luddiga knallgröna filten över sig och den lilla skålen med micrad choklad i handen... berättade hon så många gånger över hennes panik över att inte få köpa julklappar till sitt barnbarn och familjen, att inte veta om hennes man skulle köpa nya jeans eller en nytt köksbord när hon var borta.... att inte få bestämma hur det skulle se ut i blomsterlådorna i trädgården och att inte få njuta av att bli gammal!
*ser allvarlig ut*
De där gångerna när hon såg så där allvarlig ut och pekade på herr Faschi satte sig stenhårt i mig och även i maken min!

Vi försöker att LEVA allt vad vi bara kan....och vi lever på det sättet som VI väljer...vi väljer att göra det VI gillar, önskar och längtar efter. Vi lever så gott vi kan, kan man säga.... för hur mycket jag än vill leva så finns det ju ändå begränsningar rent fysiskt för mig. Det finns massor jag skulle vilja göra innan jag dör, men det är omöjligt för mig att göra..... och det är okej, jag väljer nåt annat istället och jag väntar på allt det där göttiga som tex barnbarn om vi har tur och att få njuta bara av att vara med alla de mina!!

Hoppas att ni alla har goa saker att se fram emot och att ni LEVER livet!!

Tisdagskramar
Fru Moschi
 

Kommentera inlägget här :