Några ord till er med tonåringar idag.... DET BLIR BÄTTRE!!
Prinsessan...min kära äldsta dotter *ler och tittar på Ninni*...jag är så himla glad över att du idag har ett skinande rent hem, fin utbildning, toppenjobb och klarar dig alldeles ypperligt trots att din mor var tveksam ibland under dina tonår!! <3
*skickar en slängkyss till Prinsessan*
Här kommer inlägget, jag kommer att bjuda på flera framöver, alla ungarna har sagt o gjort alldeles underbart galet sköna tonårsgrejjer..... *ler brett*.... och allihop har ändå visat sig bli välartade när värsta stormen gått över!!
Älskar er ungar <3
Trevlig läsning önskar
Fru Moschi
Hjälp!!
Skrivet av Pillan V 24 juli 2007, klockan 16:49
Min stora tös, 17-åringen, är en riktig prinsessa tror hon!! Trots att vi talat om för henne att hon inte är det verkar inte signalen gå ända fram. Jag får bara ett fräs tillbaka om att jag bara tjatar på henne och "JA jag vet att jag är den värsta ni vet och att ni hatar mig!!"
Så fort hon inte får som hon vill blänger hon på mig o snurrar runt med ögonen i ögonhålan så man kan tro att hon är på väg att få ett stort epilepsianfall.
Hade blickar kunnat döda hade jag varit död, kremerad och släppt för vinden för länge sen. Undrar om det inte är så att det är hennes suckar som drog ihop tromben i Jönköping för nån vecka sen. Så varning, håll er inne!!! En tromb till är på väg!!
Jag bara undrar, är det för mycket begärt att man när man är 17 år dammsuger på sitt rum, plockar upp från golvet, skrapar av vattnet på golvet efter man har duschat, stänger strumplådan efter sig, ställer in disk i diskmaskinen, torkar av bänkar i köket när man rostat mackor och har marmelad överallt, att inte dra långa blonda hårtussar ur håret o släppa på golvet, inte slänga skräp på golvet, torka upp coca-colan om man spillt ut på golvet.................listan tar inte slut, den tar aldrig slut. När man tror att man börjar se en ände på eländet börjar det om.
Jag slutar INTE att tjata om allt hon ska göra, för det är ju ändå sånt som hon ställt till med, inte jag. Så snälla HJÄLP, har nån någon jättebra idé på hur jag ska få ett slut på det här tjatet? Och jag vill inte få höra att JAG ska ta hand om det själv för att slippa, jag vägrar!!
*suckar och himlar med ögonen*
Jeez vad jag känner igen mig, DÅ skrattade jag och tänkte att så kommer aldrig min blivande tonåring bli, nu skrattar jag inte så himla gott längre, jag morrar och tjatar och inser att jag har en precis likadan fast av manligt kön. Kan även tillägga att jag numera kallas upp-passerskan, i lördags så tyckte unge herrn att jag kunde åka in till Skövde med en jacka för han inte tänkte gå och frysa. :-) Tur att man har era fd tonåringar som mallar, det BLIR bättre har jag nog förstått :-) Puss